17.6.17

RIGA

Riga, 2017, Riverboat

Riga, 2017,

Riga, 2017, Rocket Bean

Riga, 2017, Beach

Riga, 2017, Muusu Terase


Riga, 2017, Old Riga

Riga, 2017, Muusu Terase

Riga, 2017, Forest Food, Organic food

Riga, 2017,

Riga, 2017, International

Riga, 2017, Paviljons

Riga, 2017, Rocket Bean

Riga, 2017, International

Riga, 2017,

Riga, 2017, Riija


Riga, 2017,

Riga, 2017,

Riga, 2017, BangBangStore

Riga, 2017, Beach

Riga, 2017,

Som sagt han vi inte umgås just alls med syrran när jag var i Hangö, men vi tog igen det i Riga där vi hade tre dagar och två nätter tumistid. Till Riga flyger man på en timme från Helsingfors och från flygfältet kommer man lätt och billigt med lokalbussar in till stan. 

I centrala Riga finns massor av grönområden, parker och lekplatser som är mycket väl skötta och trivsamma. Centrum är stort och består av en gammal och en ny del som vi verkligen inte han eller ens försökte bemästra, utan gjorde istället "täsmäiskun" till intressanta restauranger och butiker lite här och där. 

En av våra dagar ägnade vi åt att cykla omkring hela dagen och såg på så sätt även delar av det varierande bostadsområdet som ligger på andra sidan ån och härliga friluftsområden. Själva centrum är inget paradis för cyklister, men det går nog att ta sig fram med cykel i centrum också. 

Det jag själv gillade mest var kontrasten mellan gammalt och modernt, att kollektivtrafiken  funkar bra, flodelementet, frodigheten  och att man i affärerna och restaurangerna låter kunden se sig för i fred och betjänar vänligt. 

Om jag någon gång skulle resa till Riga med familjen så skulle jag utreda hur man kommer till Riga med färja och besöka Jurmala. 

Nedan listar jag upp mina rekommendationer för dig som besöker Riga:

11.6.17

BRIO ÄR BRA

Brio, Brio lek, Brio leksaker, Brio toys, Brio labyrint, Brio Labyrinth, Sugar Helsinki

Brio, Brio lek, Brio leksaker, Brio toys, Brio labyrint, Brio Labyrinth

Brio, Brio lek, Brio leksaker, Brio toys, Brio tåg, Brio tågbana, Brio trains

Brio, Brio lek, Brio leksaker, Brio toys, Brio tåg, Brio tågbana, Brio trains, Sugar Helsinki

Jag vet att många föräldrar suckar över samma saker som jag själv då det gäller leksaker. Det första som får mina hår att resa sig är leksaker som är av dålig kvalitet och genast går sönder, leksaker som alltså innebär mer sorg och avfall än glädje och användning. Det andra problemet är mängden, alltså att hålla mängden leksaker inom rimliga gränser. På denna punkt tycker jag att de leksaker som barnen har skall vara sådana som de aktivt (tex varje vecka) faktiskt leker med.  Här får man ju som förälder vara kreativ då det kommer till kalas och julafton, men jag har själv upplevt att det faktiskt verkat som en lättnad för många släktingar att det funnits klara önskemål från vår sida. Vi fattade ju det beslutet vid förra barnkalaset att gästerna isf presenter fick hämta en slant, som vi sedan köpte en leksak för (som pojkarna själv valde). Våra släktingar fick ge fickpengar för resan till Turkiet, som pojkarna sedan fick köpa t.ex. glass för. 

Då det kommer till själva leksakerna så har Brio sedan pojkarnas babytid varit högt på listan. Dels beror det säkert på någon viss nostalgi från den egna barndomen, men också på att leksakerna är estetiskt tilltalande, hållbara och många av dem kan lekas med år ut och år in. Brios leksaker är dessutom giftfria, etiskt producerade och miljövänliga vilket tex innebär att träleksakerna har SFC certifikat sedan 2014. 

Brios tågbana började vi samla på för flera år sedan och den har pojkarna lekt med sedan de var helt små. Nu och då har de fått nya delar till banan och på senaste tiden har de batteridrivna loken varit ett roligt tillägg. Jag uppskattar just den typens hållbarhet, att leksaken växer med barnet. 

Här om dagen fick pojkarna en *försändelse som innehöll det klassiska labyrintspelet som jag också som liten älskade att spela hos min farmor. Labyrintspelet innehåller tre olika spelplattor, av vilka den lättaste för tillfället är tillräckligt avancerad för  våra pojkar. Detta spel utvecklar koncentration, koordination och perception och kommer helt säkert att spelas av pojkarna i åratal!

Mer om Brios principer kan du läsa här: Brio-Our Company

*Labyrintspelet via Sugar Helsinki

10.6.17

24H I HANGÖ

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö


Hanko, Hangö

Hanko, Hangö, Rakkauden polku, Kärlekens stig

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö, Classic Pizza

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö, Tivoli

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö

Hanko, Hangö, Makaroonitehdas

Hanko, Hangö, Pasta, Makaroonitehdas, Luomu

Hanko, Hangö, Hangö Teaterträff 2017

Hanko, Hangö

På tisdag fick jag ett meddelande av min syrra som innehöll ett foto av rummet hon skulle bo i under Hangö teaterträff. Rummet hade gardiner med rosor på och låg i en stuga helt invid havet bakom en av de härliga spetsvillorna som kännetecknar orten. Jag svarade genast att jag kommer, fast hennes meddelande inte var en inbjudan. Syrran förklarade att rummet var mini-storlek, och att hon skulle jobba långa dagar, men liggunderlag och sovsäck var inget problem att packa med och lite egen tid har aldrig skadat mig, så jag hoppade på tåget på onsdagen och färdades den dryga ena och halva timmen.

Det är  kring femton år sedan mitt föregående besök till Hangö. Staden såg till stora delar ut som jag kom ihåg: klipporna, sanden, villorna, hamnen och havet. Jag var så tagen av naturen och morgondimman att jag tog trehundra bilder under min korta vistelse. Första dagen gick jag i några timmar ut längs klipporna och kom till något av de vackraste landskap jag kan tänka mig. Längst ute på klipporna visade havet också vad det går för och jag höll ibland i min ryggsäck, för jag var rädd att vinden skulle kunna riva den av mig.

Den andra dagens morgon var som sagt klädd i en magisk dimma. Staden och landskapet såg helt annorlunda ut, det var också helt vindstilla den andra dagen. Jag förde mig själv ensam ut och äta i två etapper och vill rekommendera Makaronitehdas som ligger i båthamnen (funkar både som lunch och middagsställe). Mitt sista programnummer var att se föreställningen WunderKinder som min syster spelade i och efter den var det dags att rusa till tåget för att hinna hem till kvällen och pussa pojkarna godnatt. 

Summa summarum kan väl sägas att tjugofyra timmar är nog för att få en känsla av semester och avkoppling. Spontana små resor borde definitivt göras oftare!